I likhet med många andra musikkårer i Sverige har även Ludvika Musikkår sina rötter inom den svenska industrin. Det är elektroindustrin med ABB:s föregångare Elektriska AB Magnet, sedermera ASEA, som utgör grunden. Musikkåren hette från början Musikföreningen Gnistan och starten skedde egentligen den 1 november 1902. Inledningsvis undersöktes om det fanns intresse hos de anställda att bilda en musikförening. Först under 1903 kom en spelande musikkår till stånd. Musikkåren hade under ett normalår under 90-talet ett 50-tal framträdanden varvade med lika många repetitioner, vilket vittnar om efterfrågan från olika arrangörer och en stor insats från medlemmarnas sida.
Verksamhet har bedrivits oavbrutet sedan starten. I början var entusiasmen stor, så det blev hela tre övningskvällar i veckan. I den första årsberättelsen står ”att kassören haft det jobbigt eftersom han legat ute med stora förskott på grund av medlemmarnas liknöjdhet att betala månadsavgiften”. Kontant i kassan fanns efter första året 0,21 kr att överföra till 1904 års verksamhet.
Det fanns också en musikförening utanför elektroföretaget. Den kallade sig för Ludvika Privata Musikkår och hade ingen anknytning till industrin. Men ganska snart stod det klart, att Ludvika var för litet för att ha två musikkårer, så det blev en sammanslagning mellan de bägge föreningarna och namnet Ludvika Privata Musikkår antogs. Fortfarande var det dock många medlemmar som jobbade på elektroindustrin och kopplingen till ASEA bestod långt in på 1960-talet. Bland annat spelade musikkåren lunchkonserter varje onsdag under sommarhalvåret för den anställda. Vid årsmötet 1967 beslutades att kårens namn i fortsättningen skulle vara Ludvika Musikkår.
Under 70-talet genomgick musikkåren en stor förvandling. Många ungdomar kom från den kommunala musikskolans verksamhet och medlemsantalet växte. I slutet av 70-talet var man stundtals över 70 musiker. En bidragande orsak till detta var en USA-resa, som gjordes 1976 tillsammans med andra kulturgrupper i Västerbergslagen. Repertoaren moderniserades och blandningen av unga musiker och ”äldre” från dansorkestrarnas tid blev en lyckad konstellation, som uppmärksammades på många sätt.
Samtidigt etablerades ett samarbete med några folkkära artister i landet. Flera konserter med Sonja Stjernqvist, Lasse Lönndahl, Hans Josefsson, Sven Erik Vikström, Sören Rydgren och Bertil Boo rönte stor uppmärksamhet. När kåren sedan ansvarade för sommarens trivselkvällar på Gammelgården steg populariteten ytterligare.Varje år marscherar musikkåren genom stadens gator och spelar marschmusik på Kristi Himmelsfärdsdags morgon. Detta arrangemang har pågått sedan 1920-talet. För 20 år sedan spelades Händels fyrverkerimusik när sommarsäsongen avslutades på Hammarbacken. Detta har sedan blivit en tradition och lockar idag flera tusen åskådare. I mörkret lyser ett anslående fyrverkeri över sjön Väsman och musikkåren sitter vid notställ försedda med julgransljus.
1981 blev kåren dessutom engagerad av försvaret som Hemvärnets Musikkår i Ludvika. Därav följde, att nya typer av spelningar blev möjliga. Framträdanden i Stockholm i samband med vaktparaden och försvarsrepresentation i Danmark är exempel på sådana spelningar.
